Nu har jag gått med i facebook och det var ju en erfarenhet bara det. Bara att komma på vad det e´ man egentligen ska göra där har tagit sin lilla tid...men man lär så länge man lever!
Vänner börjar trilla in, (tänk att man blir accepterad..) och det börjar faktiskt bli riktigt roligt. Men ooo vilken tidsslukare det är, jag ska bara...blir sekunder, minuter, timmar!! Vad ska det bli av mina stackars barn när mamma bara bloggar och rumlar runt inne på facebook. Och hur ska det inte bli sen när jag ska in i de virtuella spelens värld...
To be continued...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar